Stöd och ersättningar till det privata skogsbruket – Främjande av virkesproduktion och biologisk mångfald
Uppföljning genomförts: 21.05.2026Vid revisionen utreddes effektiviteten i de olika stödformerna inom det privata skogsbruket med fokus på målen för att främja virkesproduktionen och trygga den biologiska mångfalden. Samtidigt utvärderades hur finansieringssystemen fungerar som helhet i fråga om dessa två huvudmål. Vid uppföljningen konstaterades att rekommendationerna vid revisionen har förverkligats delvis.
Sammanfattning av uppföljningen
Vid uppföljningen observerades att i och med det nya incitamentsystemet för skogsbruket (Metka) har stöden för virkesproduktion bedömts inom ramen för lagstiftningsprocessen på ett sätt som är typiskt för lagstiftningsprojekt. Den egentliga bedömningen av systemets verkningsfullhet inleds enligt utredningen 2026 eller 2027. Skattestöden har inte bedömts som en helhet på det sätt som Statens revisionsverk rekommenderar.
Enligt utredningen har Jord- och skogsbruksministeriet utvecklat indikatorer för uppföljning av Metka-systemets verkningsfullhet. Även Miljöministeriet har utvecklat uppföljningen av METSO-programmet och strävat efter att utveckla programmets verkningsfullhet och kostnadseffektivitet.
Revisionsverkets rekommendationer
Jord- och skogsbruksministeriet samt finansministeriet ska som helhet bedöma tidsenligheten i samt effekterna och nyttan av direkta stöd och skattestöd för virkesproduktionen i förhållande till kostnaderna.
Jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet och finansministeriet ska utveckla inriktningen av, villkoren för och uppföljningen av stöden och ersättningarna till det privata skogsbruket på ett samordnat sätt så att stöden och ersättningarna tillsammans tjänar så många som möjligt av de mål som ställts upp för de privatägda skogarna.
Jord- och skogsbruksministeriet ska förbättra uppföljningen av verkningsfullheten för arbetsslagen inom virkesproduktionen, inklusive uppföljningen av deras biodiversitetskonsekvenser och andra miljökonsekvenser.
Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet ska tillsammans utreda hur man kan utveckla kostnadseffektiviteten och verkningsfullheten i skyddet av skogsnaturens biologiska mångfald i södra Finland. En utredning behövs åtminstone om ändamålsenligheten i tidsbundna skyddsavtal, om resultatbaserade ersättningsmodeller som grundar sig på skyddsnyttan samt om kostnadseffektiviteten i skyddet av privatägda skogar i förhållande till skyddet av statsägda skogar.
Information om granskningen
Staten har snart i hundra år stött virkesproduktionen i privatägda skogar. Kemerastödsystemet, som administreras av Jord- och skogsbruksministeriet, tillämpades 1997–2023. Under denna period skedde inga nämnvärda förändringar i stödsystemet även om skogsbrukets verksamhetsmiljö förändrades betydligt under samma period. Omkring 80–90 procent av Kemerastödet användes för att främja virkesproduktionen. Utifrån revisionsiakttagelserna behövs dock bättre bevis på incitamenteffekterna av stödet för virkesproduktionen och robustare grunder för stödet i en situation där det finns en fungerande marknad för virke. Kemerasystemet ersattes av Metka-systemet som trädde i kraft i början av 2024.
Det andra huvudmålet i Kemerasystemet var att trygga skogens biologiska mångfald. Det ansågs att målet i första hand uppfylls genom miljöstödet och naturvårdsprojekten inom ramen för Kemerasystemet. Dessa räknades som en del av METSO-programmet. Dessutom hade enskilda miljövillkor inkluderats i stödvillkoren för virkesproduktionen inom Kemerasystemet, men deras verkningsfullhet följdes inte upp. Stöden för virkesproduktionen och villkoren för dem har inte till alla delar varit förenliga med mångfaldsmålet.
Finansieringen av METSO-programmet bestod vid tidpunkten för revisionen [2023] av tioåriga miljöstöd och naturvårdsstöd inom ramen för Kemerasystemet och av anslag för skydd och naturvård som förvaltas av Miljöministeriet. Man räknade med att det kvantitativa skyddsmålet för programmet skulle uppnås senast 2025, men för Kemerastödens del var detta osäkert. Enligt revisionen var även skyddskvaliteten god. Statens revisionsverk rekommenderade dock att ministerierna tillsammans utreder metoder för att vidareutveckla programmets kostnadseffektivitet och verkningsfullhet. En utredning behövdes bland annat om ändamålsenligheten i de tidsbundna skyddsavtalen, eftersom de medförde en risk för att den skyddsinsats som staten redan gjort går förlorad när avtalet upphör.
Uppföljningen har slutförts. Rapporten finns endast på finska.
Kontaktpersoner
Visa Paajanen
Effektivitetsrevisionsråd
Effektivitetsrevision
Revisionsområden: finansministeriet, kommunikationsministeriet, statsrådets kansli
Samu Kälkäjä
Överrevisor
Effektivitetsrevision
Revisionsområden: finansministeriet, kommunikationsministeriet, statsrådets kansli