Utgiftsökningarna i statsbudgeten under covid-19-pandemin
De finanspolitiska regler som begränsar statens budgetering avskaffades i Finland och i övriga EU 2020 med hänvisning till coronapandemin. Detta ledde till att utgiftsnivån i Finlands statsbudget steg kraftigt, permanenta utgiftsökningar riktades till objekt som inte var kopplade till coronakrisen och anslagsnivån budgeterades onödigt högt, vilket resulterade i en ökning i oanvända anslag och överföringsanslag.
Statens revisionsverks övervakning av finanspolitiken utredde
- hur mycket anslagsnivån ökade i förhållande till tidigare trender och regeringens planer
- vad utgiftsökningarna under covid-19-pandemin hänförde sig till
- om avskaffandet av de finanspolitiska reglerna påskyndade utgiftsökningarna i objekt som inte hade samband med coronakrisen
- om dimensioneringen av anslagsnivån förändrades i förhållande till den faktiska användningen av anslagen.
Viktigaste iakttagelser
- Statsbudgetens utgiftsnivå var under 2020–2023 i genomsnitt 10 miljarder euro högre än vad regeringen Rinne-Marin planerade före pandemin.
- Regeringen allokerade sammanlagt cirka 18,2 miljarder euro i tillfälliga tillägg för hanteringen av coronakrisen.
- Regeringen gjorde permanenta tillägg i objekt som inte var förknippade med coronakrisen, såsom omkostnaderna för statsfinanserna, den kommunala ekonomin och försvarsutgifterna.
- Anslagsnivån överdimensionerades 2020–2023, det vill säga mer anslag budgeterades än vad som var nödvändigt.
- Oanvända anslag och reservationsanslag ökade med 4 procentenheter i början av coronakrisen och gick därefter i arv också till de därpå följande åren.
Kortfattat
I Finland reagerade man på covid-19-pandemin framför allt genom att öka utgiftsnivån i statsbudgeten. Tillgången till information om vad utgiftsökningarna hänförde sig till har dock varit svårt att få tag på.
Cirka 70 procent av utgiftsökningarna år 2020 hänförde sig till hantering av coronakrisen, det vill säga åtgärder för att bekämpa pandemin, arbetslöshetsstöd, inkomstöverföringar till hushåll samt stöd till och kapitalisering av företag. Från och med 2021 började utgiftsökningar som inte hade att göra med coronakrisen framhävas. Dessa var tilläggsanslag till statsförvaltningens omkostnader, den kommunala ekonomin och försvaret. Den permanenta ökningen i utgiftsnivån förklaras till största del av de utgiftsökningar som gjordes efter avskaffningen av de finanspolitiska reglerna.
Avskaffandet av de finanspolitiska reglerna ledde till permanenta tilläggsanslag för statsförvaltningens omkostnader, den kommunala ekonomin och försvaret.
Utgiftsanslagsnivån överdimensionerades under coronapandemin, det vill säga anslag budgeterades mer än vad som var nödvändigt. Detta ledde till en omfattande ökning i oanvända anslag och reservationsanslag. Bakgrunden till detta var större utgiftsökningar än normalt 2021–2022 och att den höga anslagsnivån gick i arv till de följande åren 2022–2023.
I fortsättningen bör avvikelser från de finanspolitiska reglerna begränsas tydligt och endast till nödvändiga behov till följd av krisutgifter. En begränsning av användningen av undantagsklausuler stärker de finanspolitiska reglernas trovärdighet och stöder de offentliga finansernas hållbarhet även i framtida kriser.
Cirka
41 md €
extra utgifter åren 2020–2023
Ökningen i oanvända anslag och överföringsanslag 2020–2021
4
procentenheter
Kontaktpersoner
Suvi Kangasrääsiö
Senior ekonom
Granskning av finanspolitiken