Utnyttjande av artificiell intelligens inom statsförvaltningen
Statsförvaltningen och välfärdsområdena ser många möjligheter i utnyttjandet av artificiell intelligens. Myndigheterna har ett tydligt behov av att utveckla gemensamma lösningar för artificiell intelligens, men staten saknar en verksamhetsmodell och strukturer som stödjer detta. Dessutom bör lagstiftningsmässiga hinder undanröjas.
Foto: Getty Images
Vad granskades
- Förutsättningarna för statsförvaltningen och välfärdsområdena att utnyttja artificiell intelligens.
- Ramar och ramvillkor för utnyttjandet av artificiell intelligens.
- Situationen inom utnyttjandet av artificiell intelligens och bedömda fördelar.
- Gemensamma verksamhetsmodeller som främjar införandet av artificiell intelligens.
Viktigaste observationer
- Inom förvaltningen pågår mycket utvecklingsarbete inom artificiell intelligens, men helhetsbilden och samordningen är inte tydliga.
- Myndigheterna utvecklar överlappande lösningar, vilket inte är förnuftigt eller kostnadseffektivt med tanke på helheten.
- Lagstiftningen och olika tolkningar är ett centralt hinder för och en faktor som fördröjer utnyttjandet av artificiell intelligens.
- Stödet till myndigheterna för utnyttjande av artificiell intelligens är fragmenterat och myndigheterna upplever det inte som tillräckligt.
- Myndigheterna har många nätverk med anknytning till artificiell intelligens som är viktiga för att dela lärdomar och erfarenheter.
Kortfattat
Ämnet är aktuellt och viktigt, eftersom utnyttjandet av artificiell intelligens har betydande potential för att förbättra den offentliga förvaltningens funktionella effektivitet och tjänster.
Nästan alla organisationer som deltog i revisionen har identifierat områden där artificiell intelligens kan utnyttjas. En allmän utmaning är dock hur man går vidare från försök till kontinuerlig verksamhet.
Man bör gå från punktvis utveckling till en heltäckande förnyelse av processerna, eftersom man inte når ett produktivitetssprång genom enskilda försök.
Det finns ett stort behov av samarbete och gemensamma lösningar när det gäller utveckling och utnyttjande av lösningar för artificiell intelligens. Myndigheterna har samarbetsvilja, men staten saknar en verksamhetsmodell och strukturer som stödjer detta.
Utnyttjandet av artificiell intelligens begränsas av en lagstiftningsmässig tolkning av vilka uppdrag och vilken information som får ges till artificiell intelligens. Trots att lagstiftningshinder redan har identifierats och delvis också undanröjts finns det fortfarande mycket att göra på detta område. Dessutom bör informationsstyrningen vara mer enhetlig och betjäna myndigheternas behov bättre än i nuläget.
Enligt enkäten har
90 %
av organisationerna strävat efter att utveckla personalens kompetens inom artificiell intelligens.
Enligt enkäten har
85 %
av organisationerna utnyttjat andra myndigheters lärdomar och erfarenheter i utvecklingen av artificiell intelligens.
Revisionsverkets rekommendationer
Kommunikationsministeriet och Finansministeriet bör utveckla lägesbilden över statsförvaltningens utveckling av artificiell intelligens så att den motsvarar olika målgruppers behov och användningsändamål.
Finansministeriet bör fastställa verksamhetsmodeller och strukturer för myndigheterna som stödjer utvecklingen och införandet av gemensamma lösningar för artificiell intelligens.
Finansministeriet bör i samarbete med andra ministerier och mer målinriktat än tidigare fortsätta att undanröja hindren för digitalisering i lagstiftningen och säkerställa att den lagstiftning som inverkar väsentligt på myndigheternas verksamhet är förenlig med utnyttjandet av artificiell intelligens.
Finansministeriet bör främja att informationsstyrningen som är förknippad med utnyttjandet av artificiell intelligens blir mer samordnad och behovsbaserad samt lättare att utnyttja än i nuläget.
Tidpunkt för uppföljning
Uppföljningen av revisionen görs år 2028.
Kontaktpersoner
Toni Äikäs
Ledande effektivitetsrevisor
Effektivitetsrevision
Revisionsområden: finansministeriet, kommunikationsministeriet, statsrådets kansli
Pirkko Lahdelma
Ledande effektivitetsrevisor, ekon. dr., ED
Effektivitetsrevision
Revisionsområden: finansministeriet, kommunikationsministeriet, statsrådets kansli
