Coronapandemin och den påföljande ekonomiska krisen har betydande verkningar på statsekonomin redan för andra året. Revisionsverket bevakar den ekonomiska utvecklingen och administrativa lösningar även under coronapandemin. Vi inhämtar data för att tillgodose riksdagens omedelbara informationsbehov samt för att stödja kommande revisioner.
De ekonomiska åtgärdernas omfattning och dimensioner 2021 och 2020 åskådliggörs nedan i revisionsverkets visualisering.
Uppdatering 15.12.2021
I december fattades beslut om den fjärde tilläggsbudgeten för 2021. Den viktigaste förändringen var uppdateringen av uppskattningarna av skatteintäkterna, som förbättrats betydligt. Det uppskattade upplåningsbehovet minskar med över 2 miljarder euro. I fråga om statens utgifter ser 2020 och 2021 för närvarande likadana ut: i bokslutet för 2020 uppgick utgifterna till 68 miljarder euro, vilket nästan exakt motsvarar utgifternas totalbelopp i budgeten för 2021. Det slutliga utfallet kan dock bli något mindre än detta. Den mest betydande skillnaden är att upplåningsbehovet 2021 minskar med nästan fem miljarder euro jämfört med året innan. Trots det är skuldbeloppet på cirka 14 miljarder ovanligt stort. De mer specifika ändringarna i anslagen och helhetssituationen kan granskas nedan.
2021
Ovanstående fem visualiseringar visar ändringarna i statsbudgeten 2021. Du kan röra dig mellan visualiseringarna genom att klicka på pilarna. Den första visualiseringen beskriver ändringar i budgeten i fråga om utgifter, inkomster och lån. På sida 2 kan du se tilläggsbudgetarnas inverkan på förvaltningsområdenas utgifter. På sida 3 kan du se de detaljerade ändringarna som gjorts inom förvaltningsområdena. Sida 4 visar tilläggsbudgetarnas inverkan på statens inkomster och sida 5 visar hur budgetändringarna påverkat statens upplåning. Källa: budjetti.vm.fi
2020
Nedanstående visualisering ger en helhetsbild av hur krisen 2020 inverkat på statens skuldsättning och på inkomstposternas minskningar.
Första tilläggsbudgeten (RP 20.3.2020): 1,08 miljarder euro
Andra tilläggsbudgeten (RP 9.4.2020): 3,63 miljarder euro
Tredje tilläggsbudgeten (RP 8.5.2020): 0,88 miljarder euro
Fjärde tilläggsbudgeten (RP 5.6.2020) 4,05 miljarder euro
Femte tilläggsbudgeten (RP 3.9.2020) -0,24 miljarder euro
Sjätte tilläggsbudgeten (RP 24.9.2020) 0,2 miljarder euro
Sjunde tilläggsbudgeten (RP 29.10.2020) 1,49 miljarder euro
Med hjälp av visualiseringen kan du studera ändringarna i statsbudgeten under krisen. Tilläggsbudgetarna presenteras med olika färger på flikarna för utgiftsposter och inkomstposter. Till höger på fliken för utgiftsposter finns en rullgardinsmeny genom vilken du kan granska ändringarna i budgeten per förvaltningsområde. Genom att föra muspekaren över olika delar av staplarna får du fram mer information om anslagstilldelningen.
Visualiseringen åskådliggör de ekonomiska effekterna av beslut som fattats vid tre tillfällen under krishanteringen. Speciellt i början av krisen tilldelades medel till beredskap och anskaffningar. I följande skede låg fokus mer på att stödja medborgarna, företagen och kommunerna. Revisionsverket har redan börjat analysera stödåtgärderna genom både övervakningen och granskningen av finanspolitiken.
Den tredje fasen handlar om att stimulera ekonomin. Granskningen av stimulansåtgärderna utgår från finanspolitiska bedömningar samt ett effektivitetsperspektiv, det vill säga hur väl man lyckas rikta stimulansåtgärderna för att uppnå en så gynnsam ekonomisk utveckling som möjligt.
Övervakningen av finanspolitiken har som uppgift att på lång sikt främja en balanserad och hållbar offentlig ekonomi som möjliggör god ekonomisk tillväxt. Övervakningen och granskningen av finanspolitiken fokuserar också på statens tilltagande åtaganden för att stödja företag samt genom sådana EU-arrangemang som inte upptas i budgetarna.
Närmare information om budgeten och tilläggsbudgetarna finns i Finansministeriets budgetsammanställning och i propositionerna, betänkandena och besluten från riksdagens budgetbehandlingar.
