Historia

Revisionen av statsfinanserna går tillbaka ända till den svenska tiden. På 1500-talet grundades Kammarrådet för övervakningen av kronans finansförvaltning. Det skötte skatteindrivningen, betalningstrafiken och bokföringen, samt kontrollerade kronans konton. Så småningom utformades statens centralbokföring och även tanken om att finansförvaltningen skulle bindas till den årliga budgeten. År 1695 grundades ett självständigt ämbetsverk vid namn Kammarrevisionen (från 1799 Kammarrätten), som även dömde brott som begåtts i skötseln av statsfinanserna.

Under det ryska väldet bibehölls förvaltningen och institutionerna från den svenska tiden i stort sett utan förändringar. I början av autonomin sköttes överinseendet över skatteindrivningen och revisionen av revisionskontoret som var underställt senatens kammarexpedition. År 1824 grundade senaten en nytt självständigt ämbetsverk, Allmänna revisionsrätten, dit revisionskontoret flyttades. Verket granskade statens konton, behandlade uppdagade fall av missbruk och väckte eventuellt åtal.

Självständigheten – riksdagen får rätt att övervaka skötseln av statsfinanserna

I det självständiga Finland blev parlamentarismen en viktig princip: folket hade suveränitet och riksdagen representerade folket. Förutom rätten att granska finansförvaltningen fick riksdagen även rätt att ställa regeringen till ansvar gällande skötseln av statsfinanserna.

I regeringsformen som trädde i kraft 1919 lades grunden för det nuvarande systemet för extern finansövervakning och revision. I 71 § fastställdes att den administrativa revisionen av statsekonomin utförs av revisionsverket och den parlamentariska tillsynen av statsfinanserna utförs av statsrevisorerna, som väljs av riksdagen.

Det regeringsformsenliga Revisionsverket inledde sin verksamhet 1924. Verksamheten koncentrerades på sifferrevision – man granskade att räkenskaperna var korrekta, att siffrorna på konton var i enlighet med bestämmelser och fakta, att verifikaten var riktiga och att de uppfyllde bestämmelserna.

Under fortsättningskriget 1941 grundades Krigshushållningsrevisionen för att underlätta Revisionsverkets arbete. Andra världskriget förändrade statsfinanserna: försvarsutgifterna ökade och staten var tvungen att koncentrera sina resurser på att sköta om de evakuerade, skaffa och distribuera näring och andra förnödenheter, samt på statsskulden. Krigshushållningsrevisionen avvecklades 1947.

Statens revisionsverk grundas 1947

Under tiden mellan krigen växte den offentliga ekonomin kontinuerligt i omfång och utvecklades. En lag hade antagits 1931, som gav staten rätt att bolagisera sina industrianläggningar. Flera av statens uppgifter hade även överlåtits till andra myndigheter. Revisionsverkets granskningar omfattade inte dessa.

Efter kriget konstaterades det att Revisionsverket borde fästa allt mer uppmärksamhet vid ärenderevision, samt vid att finanserna sköttes ändamålsenligt. Lagen om statens revisionsverk antogs 1947 och verket påbörjade sin verksamhet i början av följande år.

Det nya verket återspeglade den utveckling som hade skett i tillsynen av statsfinanserna under början av 1900-talet. Verken började utöva en intern tillsyn av bokföringens riktighet och Statens revisionsverk koncentrerade sig på ändamålsenlighetsgranskning och tillsyn över budgeten. Utanför revisionsverkets tillsynsområde lämnades Finlands Bank, postsparbanken, Folkpensionsanstalten och Statens Metallfabrik, dvs. Valmet. Tillsynen över dessa sköttes av andra instanser. Riksdagens ekonomi och förvaltningen av dess fonder omfattades inte heller av revisionsverkets tillsyn.

Revisionsbefogenheterna utökas på 1990-talet

År 1991 reformerades regeringsformens regler om statsfinanserna. I de förnyade bestämmelserna konstaterades det att statens revisionsverk finns till för att granska statshushållningen och iakttagandet av budgeten. Förändringen påverkade inte revisionsverkets ställning, uppgifter eller befogenheter.

Förordningen om revision av statshushållningen, som närmare reglerade revisionsverkets uppgifter och organisation, förnyades år 1993, varvid statens säkerhetsfond och därigenom även bankstödet blev föremål för revisionsverkets granskning.

I och med medlemskapet i Europeiska unionen ändrades revisionsverkets granskningsbefogenheter 1995, då en lag om rätten för statsrevisorerna och statens revisionsverk att granska vissa överföringar av medel mellan Finland och EU stiftades.

VTV flyttas i anknytning till riskdagen år 2001

Revisionsverkets samtliga föregångare har underlydit finansministeriet eller motsvarande avdelning i senaten. I början av 1960-talet började man se problematiken med detta arrangemang, eftersom det innebar att en högre myndighet inom förvaltningen hade befogenhet att utöva tillsyn över och ingripa i en lägre myndighets verksamhet. Man ville göra revisionsverket självständigt.

År 2001 gjordes revisionsverket till ett oavhängigt ämbetsverk i anknytning till riksdagen. I grundlagen år 2000 gavs i 90 § 2 mom. en grundstadga, enlig vilken ”För revisionen av statsfinanserna och iakttagande av statsbudgeten finns i anknytning till riksdagen statens revisionsverk, som är oavhängigt. Närmare bestämmelser om revisionsverkets ställning och uppgifter utfärdas genom lag.” Enligt samma paragrafs 3 mom. har revisionsverket rätt att av myndigheter och andra som de övervakar få de upplysningar de behöver för att sköta sitt uppdrag. År 2001 trädde även lagen om statens revisionsverk i kraft, som innehåller närmare bestämmelser om verkets ställning, organisation, uppgifter och rapportering.